Sofias studiejournal

[Sofia]

Tidig höst 2009. SM i Minnessport får glädjande nog en del utrymme i svensk media. Tack vare det hamnar jag på Svenska Minnesskolans sida. Hela idén tar mig med storm. Att inte gå kursen ser jag inte som ett alternativ. Den 6 oktober 2009 anmälde jag mig som student här. Min plan är nu att fortsätta vara en begeistrad minnesstudent till lektion 60. Och alla dagar där beyond, inte att förglömma

Under lektion 2 uppmuntrades vi att skriva studiejournal. Jag har gjort det sedan dess, även om det skett i det fördolda. Nu tänkte jag fortsätta mitt studiejournalsprojekt här i vårt fina forum istället. I skrivande stund (vecka 45) har jag precis avslutat lektion 15 och min plan är att denna dagbok snart ska ligga i synk med var jag faktiskt befinner mig på min gms:ande resa.

Vecka 41
Torsdagen den 8 oktober 2009 - lektion 1
Med spänd förväntan sätter jag mig bakom datorn. Jag har ingen aning om vad som komma skall när jag trycker på start-knappen. Det inledande testet går något bättre än jag förväntat mig. Faktum är att det stör mig. Jag vill hellre vara så usel det bara går så här i uppstarten och enkelt kunna se denna GMS-kurs som en lysande stjärna på min himmel, som ett fantastiskt kapitel i min livssaga.

Redan vid inledningstexten stannar jag upp. Det är svårt att inte känna inspiration när man konfronterar allt man har möjlighet att lära sig.
Övning 1:1
Kedjemetoden var först ut. Det gick ganska snabbt att förstå sig på, men inte helt lätt att göra i praktiken. Kul att låta konstigt kombinerade saker genomtränga varandra. Många av bilderna envisas med att dyka upp små. Jag ägnade ganska lång tid att kommendera dem stora. Med lite olika resultat. Några bilder hoppar omkring och lever runt. Efter lite suckar får jag dem dock stilla. 25 ord att memorera. Tre missar vid återkallning.
Övning 1:2
25 nya ord att memorera med en annan metod. Ryska Dock-metoden. Den var att betrakta som cool. Jag vill inte påstå att det gick så bra, men jag blev verkligen stormförtjust. I mitten av ordserien tappar jag fokus och gör inga bra kopplingar. 19 av 25 vid återkallning
Övning 1:3
Cicerometoden kändes enkel i jämförelse. Ett ovant sätt att förhålla sig till det som redan är välbekant. 25 nya ord. Tittar mig runt här i lägenheten och försöker se vilka prylar som kan stå till tjänst. Har lite problem med att bestämma ordning på dem. Vill ändra hela tiden. Endast ett fel vid återkallning.
Övning 1:4
Det där med fria associationer missförstår jag alldeles och får göra om. Inte för att det stör direkt, då allt var mycket lättare än jag lyckats göra det till. Hjärnan associerar fram en massa stödbilder ganska enkelt, så länge jag inte försöker intellektualisera/förklara/stå till svars för dem.18 av 20 vid återkallning.
Övning 1:5
Den alfanumeriska koden då. Massor bokstäver och siffror omvartannat, som utmanade koncentrationen en smula - men det var enkelt att förstå sig på. Nemas problemas.

Länkad text och kontrollfrågorna kändes som ett bra avslut så man kunde stämma av att man fattat och hängt med.

Denna lektion klickades bort när 1 och 52 minuter hade gått.

Fredag den 9 oktober 2009 - lektion 2
Övning 2:1
Lektionen börja med en nytt gäng ord att memorera med kedjemetoden. 26 stycken denna gång. Stannar länge vid ordet "material" och försöker tvinga hjärnan till en bra bild. Det är obestämt och precist på samma gång. Lite svårhanterligt. Hastar när jag kommer till sista bilden i serien och det blir ingen bild som fastnar. Känslan av att vara i mål gör att jag glömmer av mig. Återkallar och noterar tre luckor. Reparerar.
Övning 2:2
25 ord att memorera med Ryska Dock-metoden. Hela inzoomningsgrejen känns lättare idag. Jag behöver inte skrika kommandon till hjärnan hela tiden. Att pendla mellan lilliputvy och jättens blick känns fortfarande coolt. 21 av 25 vid återkallning. Gör om, gör rätt.
Övning 2:3
10 ord att placera på cicerobilder. Jag använde samma som under gårdagen. Det gick fort. Återkallar 10 av 10. Testade sedan om det stämde - om gårdagens ord hade raderats. Hade kvar en bild från gårdagen, resten var, som utlovat, helt bortblåsta. Om bilder samlever på en cicerobild - vad beror det på? Har man gjort ett fuskjobb med den nya bilden då?
Övning 2:4
Det där med fria associationer tyckte jag var lite kul, så jag unnade mig att skapa nya bilder och inte recycla gårdagens. Behöver lära mig att tänka så här. Endast 10 ord. Samtliga infann sig vid återkallning.
Övning 2:5-6
Ja, vad ska man skriva. Alfanumerisk kod känns logisk och trygg. Inre tecknande var mer komplicerat. Kändes så ovant att kalligrafiteckna inne i huvudet. Att få låta figurkoderna interagera med mina ciceros gjorde bilderna mycket lättare att föreställa sig. Lösryckta föremål, utan sammanhang och rumslig attachment, kändes mer ogreppbara. Skapade lite nya ciceros för övning 6. Det blev 37 nya av bara farten. 19 av 20 vid återkallning. Tar hand om min lucka.
Övning 2:7
Jag drar ut korten på skrivaren. Lite svårarbetade på vanligt papper, men det får jag fixa till vid tillfälle. Nu ska här tränas!
Övning 2:8
Här får vi veta hur vår prestationsförmåga kan öka med 30%. Ja, jag läste den länkade texten. En inspirationsboost, om inte annat. Det måste jag prova. Bestämmer mig också - som synes - för att skriva studiejournal. Hur räknar man ut dessa "förbättringsprocent" egentligen?

Generell not: Jag observerade att jag har svårt att minnas första bilden i ordserier, men hittade då ett bra svar i forumet på detta dilemma. Forum är bra! Vidare är det spännande hur ofta reflexen att ta till papper och penna styr och härjar. Jag hoppas känna mig mer trygg med - och känna större tillit till - min egen hjärna only, under kursens gång.

Klickar bort lektionen när 1 och 17 minuter gått.

Lördag den 10 oktober 2009 - lektion 3
Övning 3:1
Kedjemetoden gick bra. 28 ord. Jag lyckades göra snabbare kopplingar idag. Tappade dock bort en på vägen. Sekvensen skulle sedan användas igen och återkallas som siffror - utifrån de memorerade ordens tre första konsonanter. Den alfanumeriska koden är lätt att förstå sig på, så det ställde inte till några bekymmer.
Övning 3:2-3 (Symboliseringstekniken)
Dessa övningar tog väldigt lång tid. Jag fastnade på några ord och det tycktes ta evigheter innan lämpliga bilder ville inställa sig till tjänst. Vissa automatiska bilder utsätts sedan för moralisk(moralistisk kanske)-intellektuell prövning och underkänns och så står man där utan bild. Så idiotiskt! Motarbeta sig själv lät inte så praktiskt... Varför fungerar man så här?
Övning 3:4
Well. Att koda genom konsonans gick uselt Vid återkallning lyckades jag hitta strax över 50% av mina kopplingar. Försökte reparera och göra om. Efter tredje försöket gick det perfekt. Ibland var det svårt att hitta liknande ord, ibland var det svårt att koda av bilderna och göra om dem till den ursprungliga varianten. Måste nog jobba ordentligt med detta.
Övning 3:5
Skapa ord från konsonanter gick bra i jämförelse. Och så var det väldigt kul. Vid återkallning 27 av 27!
Övning 3:6
Skapa ord från stavelser var minst lika enkelt. Gick ännu snabbare att hitta bilder. Vid återkallning dök 25 av 27 upp för min inre syn. Gjorde om, gjorde rätt. Man funderar ju lite på vilka referenser vi studenter normalt har när vi gör dessa övningar. Till vilken grad har vi samma bildreferenser tro? En del av dessa konsonantkombinationer/stavelser känns bara så givna.
Övning 3:7-9
Nya figurkoder att ta sig an! Det går, kanske inte helt förvånande, trögt så här i början. Mitt huvud vill bara inte visualisera en navel - åtminstone inte en stor, detaljerad, tredimensionell bild i färg. Hoppas kunna få den på bättre tankar snarast. Ska försöka lägga lite extra tid på mentalt tecknande på denna stackars navel. Vissa bilder är onekligen lättare än andra. Såg att någon hade problem med att föreställa sig hår. Min vurm för japansk skräckfilm gjorde just det väldigt lätt för mig personligen. Det fanns som en egen kategori i min hjärna - bara att välja och vraka.

Lektionen tog nästan 2 timmar.

Jag beslutade mig för att tills vidare helt vägra inköpslistor och "att göra-listor". Måste vara kontraproduktivt att fortsätta använda när man vill träna upp sitt minne. Hur stryker man saker från en "att-göra-lista" inne i huvudet?

[Sofia]

Vecka 42
Torsdag den 15 oktober 2009 - lektion 4
Övning 4:1
30 ord som skulle memoreras och återkallas till siffror. Jag missar tre bilder. Bland annat tolkar jag det vidare begreppet "bild" till det mer precisa "foto".
Övning 4:2
19 ord att omvandla till bilder med symboliseringstekniken. Ändrar bilden till "nonsens" 518 gånger och inte helt förvånande försvinner den bort vid återkallning. Det finns ingen precis bild att minnas. De flesta bilder dyker annars upp snabbt och visar sig fungera alldeles utmärkt. Använder mig av en tecknad bild, trots att jag läst att man bör undvika det. Den ville inte försvinna bort och bytas ut, helt enkelt, så jag lät den hållas.
Övning 4:3
Det känns som en allmänbildningsövning. Eller möjligen fördomskunskap. Sjöbo? Ja, vad tänker man på? 12 av 12 vid återkallning.
Övning 4:4
Kodning genom konsonans. Min favvo! Gick bättre idag. Minns 16 av 20 vid återkallning. Minns 18 bilder - två av dessa lyckas jag dock inte koda av till rätt bokstavskombination, så det är ju ingen hjälp. Gör om, gör rätt.
Övning 4:5
Var jättekul! Kände mig kreativ så här lagom långt in i lektionen. Förslagsvis den första stavelsens bild som associationsbas, ja. Att ha en annan associationsbas verkar krångligt. Hur minns man att ordet ska börja med en annan stavelse i så fall? När orden bara upplevs som nonsensord kan man ju inte riktigt räkna ut/resonera sig fram till det. Att minnas associationsbaserna på mina cicero-bilder gick lätt. Tappade annars tre bilder.
Övning 4:6-10
Nya figurkoder att umgås med: 21 -30. Går långsamt framåt. Slowly but surely.

Skapade några nya Cicero. Får också lust att lägga till ciceros i rum jag redan härjat runt i. Då det väl förstör ordningen en smula avstår jag tills vidare.

Fredag den 16 oktober 2009 - lektion 5
Övning 5:1
75 ord att minnas lät som ett närmast omöjligt projekt, men då det var varierande tekniker räckte koncentration och ork till mycket bra. Tappade 6 ord på vägen. Gjorde om, gjorde rätt.
Övning 5:2
Nya figurkoder. 31-40. Bilden för boj krånglar, så jag får lägga extra tid på den fram till nästa lektion. Borde ju inte vara svår att få precis. Lätt att droppa in en färg där, som gör allt mycket enklare. Över huvud taget måste jag arbeta med figurkoderna. Kanske kan söka tjänstledigt för att öva figurkoder?
Övning 5:3-4
Alla övningar för att befästa dessa figurkoder är tacksamma. Vissa figurkoder sitter mycket bra. Andra lite sämre. Inte svårt egentligen. Bara långsamt.
Övning 5:5
Stannade alltför länge vid ordet "människa" och kände att allt bara stannade upp. Hur gör man när huvudet just för stunden vägrar ge en bild? Lämnar och går vidare eller stannar kvar och kämpar på (även om det tar evighetsminuter)? 2 missade ord vid återkallning.
Övning 5:6
Mer figurkodskort att skriva ut och leka med på fritiden. Känns jättenördigt. <3

Vi gör 852 åt Junior. Somnar in med en massa figurkoder i huvudet. Bättre än att räkna får...

Lördag den 17 oktober 2009 - Lektion 6
Övning 6:1 - 6:2
Okej! Sveriges alla landskap har nu intagit mitt filmrum. I den stora, röda plyschsoffan hittar vi Öland och Östergötland och vår dammsugarrobot (som tankar sin näring i ett eluttag i filmrummet av alla ställen) tar oss med till Lappland, Medelpad och Norrbotten. Det tog ganska lång tid för mig detta, men jag hade roligt hela vägen. Lyckades naturligtvis få in en Trek-referens. Trek sitter på reflexnivå
Tyvärr använde jag mig av gamla Cicero-bilder (och inte nya, som det föreslogs i lektionsbeskrivningen... ) till detta. Cicero-bilderna här från lägenheten hade varit sköna att spara blanka och tomma en stund till och ta fram vid behov. Nu gissar jag att filmrummet blir upptaget framöver. Åtminstone delvis och om jag ser till att det blir så. Noterar att "s" görs om till en skoter i fallet Dalsland, men inte för Karlskrona. När ska man göra en bild av det? När kan man avstå? Att "land memoreras automatiskt"? Betyder det att hjärnan förnuftsmässigt förstår det utan att man behöver lägga krut på det?

Övning 6:3-5
Nya figurkoder att plugga in och lite träna-in-dessa-på-reflexnivå-övningar. Det där med reflexnivå känns fortfarande som fantasier, men här kämpar vi på!
Övning 6:6
50 figurkodsbilder att memorera från tidigare använd tabell. 47 av 50 vid återkallning. Bilden för våg hade jag ändrat tusen gånger, så jag får skylla mig själv att den försvann bort.
Övning 6:7
Skrev ut fler FK-kort. Använde lite hårdare papper att skriva ut på för att gör dessa lättare hantera (sonen käkar inte upp dem heller, vilket onekligen underlättar det hela).

En lektion som tar mig över utsatt tid. 2 timmar och 12 minuter.

[Sofia]

Vecka 43
Torsdag den 22 oktober 2009 - lektion 7
Började dagens gms:ande aktiviteter med att kolla om landskapen fortfarande fanns tillgängliga i mitt Cicero-bilds-bibliotek. Joodå. Jag gör ett stickprov: Härjedalen och Jämtland härjar fortfarande där på filmduken. Bra.
Övning 7:1
40 siffror. Figurkoder man bör kunna. Hinner återkalla 28 av dessa (med en lucka) innan junior vaknar och påkallar uppmärksamhet. Hinner inte pausa något, utan lämnar allt för en stund. De sista siffrorna återkallas en timme senanare. Slutar på 36 av 40. Hur lång tid detta skulle ha tagit om allt gått enligt A-plan förtäljer inte historien.
Övning 7:2
Dags att mula bokstavskombinationer på 20 figurkoder. Bokstavskombinationerna krävde ingen större energi att bilda ord av, så det var ingen större bedrift detta. 20 av 20 vid återkallning.
Övning 7:3
Fler figurkoder! Tresiffriga tal på ordningstal. Vid återkallning 17 av 20 - ett fel är slarvig avläsning. Resten är dåligt gjorda kopplingar, helt enkelt. Det här att läsa ut som siffror känns enkelt så länge det är just de tre första konsonanterna som används.
Övning 7:4
Skapade nya Cicero, enligt instruktion, och försökte göra ordningen självklar genom att gå igenom dem i tanken. När jag återkallar dessa påhittade ord har jag tyvärr lyckats tappa bort mig bland mina nyskapade cicero ändå, vilket gör att jag får göra om kopplingarna från början till slut. Efter omstart blir det i alla fall 20 av 20. Man känner sig dock en smula osäker hela tiden då det är påhittade ord (som man inte kan stämma av med förnuftet). Men det måste sägas: Det är verkligen fantastiskt hur precist man kan minnas saker med detta system! Det fascinerar väldigt på mig!
Övning 7:5
En nätt lista saker att memorera då då. Enkla, handfasta saker, så där som man älskar. 29 av 30. Jag återkallar och reparerar. 7 minuter och 14 sekunder tar det med återkallning och reparation). Jo, jag vågar mig faktiskt på att klocka det. Det där 6 sekunder per koppling kändes en bit borta.

Fredag den 23 oktober 2009 - lektion 8
Övning 8:1-2
Ja, vem vill inte börja dagen med att zooma in kiosker för sin inre syn och upptäcka att det sitter en gnom på hyllan? Vid återkallning 10 av 10.
Övning 8:3-4
Att placera en nacke på den stackars mannen gick inte så bra, men i övrigt går detta finfint.
Övning 8:5-6
Att återkalla detta både framlänges och baklänges var kul. Baklänges kändes som en märklig ordning först, men sedan var det ju ingensomhelst skillnad för resultatet. Lika enkelt eller lika svårt. Bildavläsningssanning. Uppgift 6 känns tacksam då man får chans att testa denna metod på en helt ny bildgiv. De nya figurkoderna går lite trögt, men jag vägrar fusktitta i referenshandboken. Annars är det ingen sport!
Övning 8:7-9
Nya figurkoder att tränga in i huvudet. Som jag längtat! Nej, skämt åsido. Provade denna gång mental teckning bakom bilderna istället för framför.
Övning 8:10
20 siffror att memorera med kedjemetoden. Ingen fantastisk hastighet, men jag minns alla i alla fall.

The Great Silence. Är det Castenadas "Tystnadens makt" man hänvisas till här? Att räkna samtidigt som man man skapar kopplingar verkar häftigt. Det måste jag prova!

Jag är ju själv en vän av ord, i tal och skrift. Av ohejdad vana mest. Hela den här kursen ställer saker på ända. En favorit ur Superminnets hemligheter:
"Akademisk psykologi överdriver ofta talets roll i tankeproccessen.
Därtill ser det suspekt ut när människor tänker högt och pratar med sig själva." (s.59).

Lördag den 24 oktober 2009 - lektion 9
När Junior fortfarande låg och sov beslutade jag mig för att kasta mig över denna lektion. Otålig att få fortsätta! Tidtillgång verkar vara ett dilemma bland många studenter och potentiella studenter. I slutändan är det något man nog mest vinner tid på. Så ser jag på saken.
Övning 9:1-3
Returmetoden tar oss ju alla med storm. Det känns som man surfar fram genom bilderna. Befriande lekfull känsla. Tyvärr vaknade Junior mitt i lektionen och den blev tvungen att avbrytas gång på gång. Det hade varit roligt att ha mätintstrument för tid och återkallning. Allt blev tyvärr alltför hattigt för det.
Övning 9:4-6
Nya figurkoder att leka med. Precis vad jag längtat efter!
Delar av denna lektion görs med fler personer närvarande i rummet. Blir förvånad över att det är möjligt. Det är fantastiskt vad denna kurs gör för koncentrationen.

Bestämde mig idag för att återigen sluta upp med mitt koffeinintag. Så nu kommer huvudvärk några dag framöver - som ett brev på posten. Hoppas killarna har överseende.

Söndag den 25 oktober 2009 - lektion 10
Kände mig uppstressad och splittrad i tanken när jag skulle till att börja lektionen. Fick därför för mig att inleda med de mentala teknikövningarna. Det visade sig vara en bra plan. Ska fortsätta använda dem när tankar och känslor är bångstyriga och stör inlärningsmoment. För kursen, jobbet eller något annat.
Övning 10:1
Lektionen börjar med nya figurkoder. Jag inser att jag nyfiket vill scrolla ner på sidan hela tiden - för att se vad som komma skall. Annars kändes det positivt med nya figurkoder först istället för sist.
Övning 10:2-3
Och så lite övningar för att öva kodningshastighet.
Övning 10:4
Den där ”Wow!"-känslan blir väl ett återkommande fenomen här under kursen. Denna lektion var ett tydlig exempel på det. Detta var verkligen hur kul som helst! 60 ord att memorera. Vid återkallning fann jag en endaste miss. En dum sådan. Låg på cirka 18 sekunder per koppling. Jag hade förväntat mig att de abstrakta orden skulle ställa till mer problem. Hjärnan var dock förvånansvärt kreativ och precis även i det abstrakta landskapet idag. Var hemma hos mina föräldrar under kvällen. De frågade nyfiket om detta mitt nya projekt. Kunde då fortfarande minnas orden... Såklart. Ska nu fundera vidare lite över mitt val av bild till ordet "sensation". Den bild som ploppade upp i hjärnan kändes bara FÖR långsökt. Vill jag verkligen förstärka den bilden? Hur funktionella den nu än var. Jag vill inte kännas vid den. Revisionism.
Övning 10:5
Att memorera bokstävernas figurkoder genom kedjemetoden gick enkelt och snabbt. Vaniljstången var lite svårarbetad och bökig. Utseendemässigt är den så oansenlig och tråkig.

[Sofia]

Vecka 44
Lov i skolvärlden! Äntligen en vecka med en massa tidsbonus för lite GMS-nördande. GMS är knark. Varför kommer detta så sent in i mitt liv?

Måndag den 26 oktober 2009 - lektion 11
Övning 11:1 -3
Åh! Det kändes så bra att ta sig an de sista figurkoderna upp till 99. En förutsättning för att lyckas med denna kurs. Ett delmål.
Övning 11:4
Andas in - andas ut. Mangelövning deluxe. 99 ord! Listan bestod av en hel hög av snarlika begrepp, vilket förstås blev en utmaning. Särkilt eftersom man noterade det först längs med vägen. Orden "minut" och "produkt" stannade jag upp på alldeles för länge (vågar inte ens avslöja hur länge ). Kändes som om det tog en evighet. Hade missat 6 av 99 vid första återkallningen. 39 minuter slutade det på efter återkallning-reparation-och-återkallning från start igen då då. Nåja.
Övning 11:5-6
Så var det dags för fler figurkoder. Månadernas. De kändes ganska självklara och naturliga, så de satt där i huvudet nästan innan man hunnit läsa dem. Själv är jag född i hjärtats figurkod. Förstås. Kräftor är för övrigt väldigt häftiga djur att zooma in - för den som av en händelse lyckats undgå det.

Tisdag den 27 oktober
Satte mig bakom datorn för en ny omgång gms-näring. Högen med FK-kort såg uppfordrande på mig. 70-99 fick extra, välbehövlig uppmärksamhet. Junior, som tycker mina FK-kort är värsta roligaste leksaken, hade släpat runt med korten över lägenheten, i vanlig ordning, så några kort krävde uppjagande verksamhet. Kort 83 verkar ha gått under jorden. En gubbe, lost in space.

Onsdag den 28 oktober 2009 - lektion 12
Intensivträningsmodulens sista lektion gick ganska trögt. Jag var trött i morse, men beslutade mig ändå för att nyttja denna lediga tid till gms:ande. Tid är en lyxvara.
Övning 12:1
Returmetoden nu igen. 45 av 50 vid återkallning. 14,5 minuter efter återkallning, reparation och ytterligare återkallning.
Övning 12:2 -4
Tillbaka till alfabetets figurkoder igen. Sedan jag spydde galla över vaniljstången tycks den vara något mer lätthanterlig, men att förmå mig att hitta tre underdelar att zooma in på kändes lite beyond. Lättare att zooma in Buddha Nå, ska utforska vaniljstångens liv och leverne med en kamera sedan. Efter att ha portionerat ut diverse sifferfigurkoder på bokstavsfigurkodernas underbilder så kunde jag ståta med en helt okej återkallning. Tre luckor (no data) och ett avläsningsfel (does not compute). Manetens bilder gick inte så bra. Den kändes oarbetad och abstrakt. Det får jag råda bot på.
Övning 12:5
Missade 12 av 99 vid första återkallningen. För många luckor. Läste av några bilder fel också. Måste jobba med att göra dessa mer detaljerade och precisa. *suck* Hur kan man inte se skillnad på en leopard och en puma? Återkallar och reparerar. Gjorde rätt. Landade på 32 minuter efter återkallning och reparationer. De nya figurkoderna tar helt klart längst tid. Jag resonerar mig fortfarande fram till vissa figurkoder.
Övning 12:6
Ser fram emot att använda Memorization Master nu. Ska bli spännande att se hur det går. Första gången i världshistorien jag faktiskt vill och längtar efter att göra något på tid. Känns surrealistiskt. Jag blev sådär innerligt trött på mina gamila cicero-bilder. Vi har umgåtts lite för tätt den senaste veckan. Skapade därför en hög med nya. Sommarstugan blev en bra plats för denna omgång ciceros. Finns fler att hämta därute.

[Sofia]

KURSMODUL 2: Min första databas

forts. vecka 44
Fredagen den 30 oktober 2009 - lektion 13
Jag har verkligen sett fram emot att få börja denna del av kursen och få en liten försmak, en trailer, på dess möjligheter. Äntligen!

Stödbildsbygge och stödbildsmemorering stod på dagens schema. Själva systemet kändes inte krångligt, även om man började att surfa framåt bland bilderna i ganska maklig takt. När fjärde nivåns stödbilder kom i fokus infann sig den där vanliga känslan av prylkunskapsbrist hos mig. En brist man enkelt kan göra något åt, turligt nog! Siffersystemet var bara kul att applicera på diverse pryldelar. Man fick gå igenom det några vändor för sin inre syn innan ordningen kändes självklar.

Vissa underbilder var tydligt utvalda på prylvarianter som stämde dåligt med vad som dök upp automatiskt i mitt sinne ( något som inträffade redan vid start - vid ytterdörren. Här sitter låset ovanför handtaget och någon annan ordning ville min hjärna först inte finna sig i. Vår dörr är alltings mått, som bekant.). Jag valde dock att använda mig av exempelvarianterna i den skrivna lektionen. Så här i uppstarten känns det som det bättre valet, så man verkligen hamnar rätt bland siffror och underdelar.

Man får lust att bygga egna stödbildsblock nu alldeles genast - för framtida bruk. Ska leta några lämpliga offer.

När jag och grabbarna ska iväg och storhandla så är det förstås fortfarande mitt huvud som gäller som lista. Nu memorerar jag under pratets gång istället för att slippa en massa tidsdödande omvägar. Idag lade jag undan mina ciceros och provade ordningstalsmodellen istället. Kändes nästan ännu enklare. Shopping for the brain.

Jag fortsätter jobba med figurkoderna. Det känns verkligen att det går framåt där - äntligen! Figurkoderna trilskas inte så mycket längre. Har börjat att använda MM. Då jag normalt inte brinner av lust att kämpa mot klocka och tid, så tänkte jag att detta hjälpmedel skulle stressa mig alldeles förskräckligt. Glädjande nog så hade jag fel. Förhåller mig fortfarande lite reserverad i min MM-glädje dock. Det ska bli spännande att se vad som händer. Ska avlägga rapport om dessa parallella MM-aktiviteter lite separat.

Vecka 45
Torsdagen den 5 november 2009 - lektion 14
1.1.1 - 1.1.2 Skolschema
Det där verkar fantastiskt praktiskt. Folk bokstavligen lever med och i sina kalendrar idag. Utan mobil och kalender slutar vi existera. *poff* Vore onekligen skönt att slippa släpa på dessa dag och natt. Och så fick jag nu äntligen anledning att studera min killes inlines på nära håll.
1.1.3 - 1.2.1 Historiska årtal
Är det det muntliga talet under repetitionen som skapar förståelsen för att en cellofanplastrulle är just "bra"? Något som är "runt", "grönt" eller "böjt" är ju bara att läsa av, men att något är "bra"...?
1.2.2 - 1.2.4 Årtal för händelsers början och slut
Förutom att jag först bommar på regeringsår - levnadsår, så gick det prima. Tänk om man hade behärskat det här när man gick i skolan en gång i tiden. Så mycket tid man ödslat på att memorera saker man ändå aldrig hade en chans att minnas.

Det mesta visar sig ha fastnat under själva läsningen av lektionen. Jag tog hursomhelst ett extra varv där jag jobbade mer aktivt med bilder och kopplingar. Bilder man är bekanta med blir naturligt stora och detaljerade för ens inre syn nu - behöver inte längre till kraft- och viljeansträngning. Hör det till det halvokända landskapet dyker de bara upp små och anonyma... Som skuggor.

Jag följde sedan de tre repetitionssätten och prövade förslaget att räkna 1-100 när jag bläddrade igenom bilderna (jag provade ju aldrig sist jag läste om detta, så nu var det dags). Det där med inre prat är något jag ägnar mig åt alldeles för flitigt nämligen. Att stänga av det känns ibland omöjligt.

Jag ägnade en kvart åt mentalt tecknande innan jag klickade bort lektionen. Allt för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för dessa nya figurkoder. Att skapa svenska figurkoder åt oss är en god gärning för övrigt.

Vet inte riktigt hur man ska räkna tid för dessa lektioner. Läsning och memorering går ju in i vartannat. Och repetitionsdelen är ju där lite alla möjliga tider. I samband med lektionen och sedan lite närsom. För att inte tala om MM-nördandet.

Lördagen den 7 november 2009 - lektion 15
1.3.4 - 1.5.1 Ansikten - distinkta särdrag
Okej. En hög med människor man INTE vill möta i en mörk gränd sent en lördagkväll figurerar på min skärm och några väl valda delar av dessa ska man nu stirra på en stund. Mest förvånad blev jag här över att man faktiskt helt automatiskt minns ett helt ansikte utan att ens aktivt anstränga sig för saken.
1.3.4 - 1.5.1 Namn
Och så skulle man då memorera namn på miffona. Ett fantastisk möjlighet att kunna lägga in stavningsnoter i bilderna. Det gillade jag.
1.5.2 - 1.5. 5 Telefonnummer
Antibiotika var ju kanske inte den svåraste figurkoden att få kläm på (någon som bommar på den?). Och en padda i sagoboken kändes som hittat.

Som av en händelse har jag börjat spela samma låt varje gång jag trycker på "done-knappen" - en gammal datorspelsfavvo från C64-eran. 1942. Låten som spelas när man ska trycka på "play" för att ta sig en ny bana.

En kostym med paljetter flimrar förbi för mitt inre öga när jag ska krypa till sängs.

Vecka 46
Tisdagen den 10 november 2009 - lektion 16
2.1.3 - 2.1.4 Registreringsnummer
Där dök de "distinkta särdragen" upp igen. Tärningar i fönstret känns något ödesmättat, men det fungerar ju alldeles utmärkt som associationsbas. Blåa plyschtärningar blev det i mitt huvud.
2.1.5 - 2.2.2 Födelsedagar
Ja, när jag tittar igenom mina bilder och landar på linjalen så ser jag faktiskt en brandhjälm, som från ingenstans. Jag var väldigt skeptiskt till att det skulle fungera - att önskad bild bara skulle dyke upp. Kul att få använda fria associationer lite mer. Och ja, alla fyller verkligen år just i mars!
2.2.3 - 2.2.4 Roliga historier
Kanske inte de historier jag själv valt för livstidslagring, men jag skrattade faktiskt åt en (den som kan gissa vilken är en bra människa). Jag måste vara en hemskt tråkig människa.

Torsdagen den 12 november 2009 - lektion 17
2.2.5 Geografiska namn
Jag erkänner att jag normalt ens inte skulle försökt mig på att försöka minnas ett namn som Atrato - då det helt saknar betydelsereferenser i mitt huvud. Det här är verkligen ett system som kringgår sådant smidigt och enkelt.
2.3.1 - 2.4.5 Termer och dess betydelser
Astronomi är alltid trevligt. Ett välkommet inslag i min första databas. Att kunna få in två definitioner till ett och samma ord så här var fiffigt. Efter att ha suttit och visualiserat de mest märkliga kombinationer av saker en stund går allt nästan av sig själv. Bilderna lever upp för ens inre öga. Den neutrontäckta tronen blev en favvo. Att det går att få in så mycket information här, som så exakt går att läsa av förvånar mig. Återigen. Jag satt och klurade på hur man skulle lösa att något ser ut som en sak, men är en annan (som i 2.4.2). Jag bjöds på en genial lösning. Genial och enkel.

John de Lancie spökade för mitt sinne under denna lektion.

Jag noterar ibland att när jag går förbi föremål i min vardag får jag utslag i min minnesbank - utslag från de associationer jag skapat under denna kurs. Som att se en buss och automatiskt börja se måndagens schema (1.1.1) för min inre syn eller att jag vid blotta åsynen av den bredda frukostmackan börjar läsa upp telefonnumret till biografen Paradiset (1.5.4).

Lördagen den 14 november 2009 - lektion 18
2.5.1 - 2.5.2 Komplicerade tecken
Helt klart den roligaste lektionen så här långt! Tänk att det kan gå så smidigt att lära sig hiragana-tecken! Allt med hjälp av ufon och igelkottar Jag trodde först att det skulle kännas mycket svårare att göra tecknen till tredimensioniella bilder, men hiragana-korvar och hiragana-hatthyllor kändes inte mer märkligt än något annat...
2.5.3 - 2.5.4 Främmande ord
Båda teknikerna här var fascinerande. Att läsa av de fonetiska figurkoderna från betydelseassociationerna var verkligen som att läsa direkt ur en ordbok.


Vecka 47
Veckan började mindre trevligt: Tre intensiva dagar av svininfluensa höll mig nedbäddad och borta från denna min nyvunna vän - gms (möjligen att den hittade in och förstärkte någon feberdröm, men det ska jag låta stå osagt). Ingen tid med MM, ingen repetition, inga nya lektioner.

Torsdagen den 18 november 2009 - lektion 19
Så var humanisten uppe i arla morgonstund för att tampas med fysikaliska värden och formler då då. Jag insåg att oddsen att klara detta var emot mig, men ville naturligtvis testa min formellycka. Förståelsen för formlerna var väl lite lagom, men det gjorde ingen större skillnad. Allt gick fantastiskt bra. Jag har nog inte fattat det än. <3 <3 <3

Och så här i konspirations- och sanningsrörelsetider - oceanångare känns som en användbar kod för 911 (Vill ha en konspirationssmiley här!) Lösenordstipset i 3.1.4 är guld! Omöjligt att glömma verkligen. Det måste jag genast nyttja.

[Mattias]

Fantastisk journal! Otroligt inspirerande, lärorikt och roligt att läsa!

Ett par kommentarer (fler kan komma senare):
'S' memoreras för att man inte ska förväxla Dalsland med Dalarna (eftersom 'land' inte memoreras). I Karlskorna är det helt onödigt eftersom Karlkrona inte kan bli något annat i vår hjärna än just Karlskrona. Känslan och förståelsen för vilka detaljer och som behövs memoreras och vilka som man kan strunta i, kommer att bli allt bättre ju längre in i kursen man kommer. Detta är dessutom olika för olika personer beroende på vilka kopplingar som redan finns i våra hjärnor.

Ang. svårigheter med figurkod för 19 - NaCke (kan även vara för 14 - NaVel): Det är viktigt att se dessa som fristående objekt. Själv ser jag NaCke som en liten person som alltid fästs till det andra objektet vid nacken (ofta med huvudet bakåtböjt). NaVeln ser jag som hela magen utsträckt över objektet det fästs vid.

Kämpa på, mycket bra jobbat!
/M

[Sofia]

forts. VECKA 47
Lördagen den 21 november 2009 - lektion 20
En lektion som börjar med "Frågor och svar" (3.2.3 - 3.3.4.). Okej. Det periodiska systemet. Hur många av oss har aktivt letat efter ett sätt att memorera det periodiska systemet? Hur många har funnit vad de sökt? Och funnit ett fungerande system att memorera det - annat än för stunden och dagen? Jag kan nu här äntligen räcka upp en hand. Det här gick nämligen "räkmacka". Vid återkallning har jag missat hur sifferuppdelningen Hängande GuNga + BeN ska se ut. Sådana där detaljer som behöver lite extra omsorger dyker upp då och då under denna kurs.

Jag försöker följa repetitionsschemat så bra jag kan. Går ibland in i luckor och får ta sats igen, men det mesta sitter förvånansvärt bra. Jag ser framför mig ett hav av minnesskoleelever som vid repetition återkommande nynnar "Ack Värmeland du sköna".

VECKA 48
Torsdagen den 26 november - lektion 21
3.5.1-3.5.3 Statistik och fakta
Den här delen gick förhållandevis långsamt och krävde fokus och närvaro hela tiden. Allt för att vara säker på att all information kom på plats och hamnade i rätt ordning. Det var dock mödan värt. Efter några genomläsningar gick det mycket snabbare. Hela grejen ger mersmak. Att texterna i sig sedan är så tråkiga "så att man kan dö" tar inte udden ur utläsningsglädjen det minsta.

Jag hann öva lite på de nya, tresiffriga figurkoderna under dagen också. Även om jag känner mig trygg med att läsa av den alfanumeriska koden, så vill jag gärna sätta även dessa på reflexnivå. Bara att jobba. Hur lång tid tar det att sätta samtliga figurkoder 00-999 på reflexnivå månntro?

Lördagen den 28 november 2009 - lektion 22
4.1.1 - 4.4.5 Tabeller
Efter lektion 21 kändes denna som rena lågstadiet. Roligt och enkelt. Och det förvånade mig en smula. Tabeller gör intrycket av att vara svåra att memorera. Det var heller ingen skillnad om det var namn som Olo'upena och Pu'uka'oku (normalt betraktat som svåra att memorera) eller Angel (att betrakta som enkelt).

Plutos planetstatus är väl ett minne blott, men jag ser det som ett tidsdokument lagrat i mitt huvud. Det där med att omvärdera, omtolka och revidera fakta händer ju hela tiden. Lärde mig för övrigt det nya begreppet plutoid för någon månad sedan. Apropå ingenting.

MM
Jag hade från början tänkt trolla fram ett separat MM-inlägg, men det inlägget lyser som synes med sin frånvaro. Jag tänkte därför nämna något om detta arbetsverktyg här istället (så blir det inte bara imperfekt och dåtid av allting - det är lite emot själva studiejournalens idé).

Aktuellt MM
Vi fick instruktion att sätta MM på 2-3 sekunder. Kändes förstås som en helgalen uppmaning, men jag kunde omöjligen låta bli att prova. Fegade lite genom att dra ner number of elements till 80 (istället för de 110 jag precis kommit upp - med en tidsinställning på 5 sekunder) - för att känna att koncentrationen hade minsta lilla chans att stå mig bi. Provade några gånger med 3 sekunder och det gick förvånansvärt bra. Inte den gigantiska skillnad jag tänkt mig. Vid sista försöket med 3 sekunders-varianten landade jag på 77 av 85. Kändes helt klart okej. Ska försöka med 110 nu innan jag ställer tillbaka till 5 sekunder. Får se om det inverkat positivt. Måste prova detta mer!

När jag sedan drog ner MM till 2 sekunder tappade jag återkommande bort mig i längre kedjor - kedjor av siffror och ciceros. Ägnade mycket tid åt att hitta rätt igen efter återkommande koncentrationsmissar. Lyckades få fatt i nästan hälften vid återkallning.

Generellt MM
Det händer även vid andra tillfällen att jag "tappar bort" mig med MM. Mest när jag precis började använda detta verktyg (och inte var helt van vid mina ciceros och inte heller fixade figurkoderna så snabbt), men det händer emellanåt även nu att jag tappar bort mig vid återkallningen. Det är så frustrerande! Kommer man en cicero-bild fel blir ju hela kedjor förstörda. Turligt nog erbjuder här MM möjligheten att efteråt följa med i exakt hur man svarat siffra för siffra, så man får viss hjälp att ringa in på vilket sätt och när saker gått fel. När detta fenom hade inträffat några gånger i rad skapade jag mig ett cicerosystem där jag kan hålla lite ordningsnummerkoll samtidigt - detta för att ringa in eventuella ciceromissar så tidigt som möjligt.

Att man inte kan backa ett snäpp med MM irriterar mig ibland. När man ser sig själv, av outgrundlig anledning, trycka iväg fel siffra och inser att man inte kan gå tillbaka och ändra, är det lite surt. Eller när man kommer på först efteråt vad som rymdes för siffra på den cicero man precis innan sänt iväg blank. Nåja. På det hela taget är detta verktyg en fantastisk trevlig bekantskap. På senare tid har jag lyckats slippa den där starkt, rött lysande "Failed". Känns bra.


VECKA 49
Tid. Att jag hann med två lektioner förra veckan var ett under. Märkligt hur man hittar tid som egentligen inte finns när man verkligen vill någonting. Att repetera saker på den här kursen går annars väldigt enkelt ur tidssynpunkt. Varsomhelst-närsomhelst-principen ger fantastiska möjligheter. Min dagliga kvällspromenad har blivit helig. Ej förhandlingsbar.

Onsdagen den 2 december - lektion 23
Sista lektionen innan kurmodulsexamen. Underbart och läskigt på samma gång.

4.5.1 - 4.6.5. Persondata
Den här lektionen tog slut nästan innan den hann börja. Om det beror på att man blivit snabbare med tiden eller om det helt enkelt var en fantastisk enkel lektion kan man ju klura på. Antagligen en kombination.

Att jag inte visste vad en mosbricka var för något tyckte min omgivning var hysteriskt skoj. Det ska tydligen MeCCa-colaburkar och dylikt till för att jag ska känna mig bevandrad i snabbmatslandet.

Att repetera med med GMS är en speciell upplevelse. Fenomenet att man får en massa bonusutslag av bara farten tar ett tag att vänja sig vid. Man inser snart till vilken grad de separata informationsbeståndsdelarna lever sitt eget liv och automatiskt hänvisar vidare till varandra. Startar man sin repetition i det australiensiska snigelmästerskapet så kan man vara helt övertygad om att information om Rhenförbundet helt plötsligt dyker upp för ens inre syn. Eller att man börjar tänka på historien "Telefonsamtal med Australien". Eller att man tar en titt i 19-tågets tidtabell. Eller... Ja, ni förstår poängen. Detta fenomen är kanske det jag finner mest spooky av allt under denna kursmodul. Något jag häpnar över.

Stödbildssystemet går långsamt att förflytta sig i. Kortträning kan nog få ordning på saker och ting. Tänkte göra testet någon gång under helgen (antagligen på söndag då jag ska på nördig sci fi-mässa på lördag!), så det är bäst att skapa dessa kort alldeles genast så de hinner få någon verkan.

[Henrik]

Hur går det här då? Hur långt har du hunnit? Nu när jag har gjort Testet och ska vidare ut i det okända behöver jag ju dina (och alla andras) rapporter, som förebilder! Nån som tar mig i handen och förklarar att det inte är farligt där ute på andra sidan muren.

När jag tog tag i Gms-andet för någon månad sedan var ju din journal en given inspiration, noggrann och personlig som den var. Men eftersom jag själv inte klarar av att skriva så förstår jag om du inte hinner.

[Sofia]

Henrik! Frågor i min journal måste ju genast besvaras! Jag är i textmodulen nu, sedan ett tag tillbaka. Denna modul är inte så tidskrävande som språkmodulen. Jag upplever också att jag har direkt användning av den i jobbet, något som gör att motivationen blir väldigt hög. Jag brukar sätta mig bakom gms-lektionerna direkt när jag går upp (så här dags, eller något tidigare, så där så folk tror att man är galen...). Tar jag mig an lektionsförberedelser (för jobbet) därefter så går det ofta mycket snabbare än det gör annars. Koncentration och gms-kreativitet (varför pratar vi så lite om den egentligen? Den är ju så fantastisk! ) sitter kvar och flyttar över i det man gör sedan (Idag bjuder jag mina elever på en blandning av latinska prefix och kunskapsteori!).

Texterna man jobbar med i textmodulen är väldigt olika. Jag gillar att inte riktigt veta vad som ska komma när jag sätter mig bakom skärmen. Överraskningar i sig är en morot för mig. Igår memorerade jag en text om hjärtat. Som inspiration för gms-visualisering (inte minst när man tänker sig kroppsliga organ) rekommenderar jag denna film från 1966 - The Fantastic Voyage:
http://www.imdb.com/title/tt0060397/

Har du sett den?

Nej, jag har inte alls skött mitt journalskrivande Det har varit rätt allvarlig tumult här (av mindre trevlig art), så skrivarentusiasmen har inte fått utrymme att sätta rot och bära frukt. Över huvud taget har jag gått på sparlåga när det gäller mina "bara-för-mig-själv-aktiviteter". Turligt nog fungerar delar av denna gms-kurs mest som en fristad. Jag har fortsatt anteckna resultat och reflektioner för egen del, så det är inte helt omöjligt att jag tar mig tid att skriva i journalen utifrån det. Det blir ju lite fel ordning, men inspirerar det någon så är det ändå värt det! Jag älskar att skriva. Det är en livsnerv. Ett naturligt tillstånd.

Och så använder jag MM. Har legat på 200+ nu ett tag, men skulle kunna vara mycket längre fram - och gjort mycket snabbare kopplingar - om jag bara satt system i detta. Det går dock bra och jag gör fina serier. Långa serier går bättre än korta. Kanske inte i krassa resultatsiffror, men i memoreringskvaliteten. Kopplingarna blir mycket starkare och säkrare. Ibland tror jag att jag kommer att göra uselt ifrån mig vid återkallningen, men så visar det sig att allt har gått alldeles fantastiskt. Korten använder jag dagligen. Är jag på jobbet så brukar jag avsätta tid på lunchrasten för dessa. Jag <3 FK-korten.

Tack för att du frågar, Henrik! Det är en stor uppmuntran och hjälp att sätta ord på saker.